jump to navigation

Vintertrötthet och målarfärg 27 december 2010

Posted by Emma Kastell in Renovering.
add a comment

Tiden har gått allt för fort. Julen är över och snart tar ett nytt år sin början. Vi trodde att vi skulle vara så gott som färdiga i stugan innan vi måste lägga all krut på den nya lägenheten. Det blir aldrig som man tror.

Burkarna med kvistlack och blå väggfärg står staplade på varandra i ett hörn. De skulle strykas på panelen i köket i stugan och vi skulle måla över lasyren på väggpanelen i storstugan med vitfärg och sätta upp gardinerna igen och … ja, längre än så kom vi aldrig förrän vintertröttheten började äta mig inifrån.

Jag gömmer mig för mörkret men misslyckas fatalt. Inga ljus och inga eldar i världen kan äta upp mörkret och jag famlar i blindo – bokstavligen. Jag har olidligt dåligt mörkerseende; iris försvinner och mina ögon blir svarta som brunnar. Det betyder inte att jag är påtänd eller galen, som en och annan dörrvakt har trott genom åren; nej, det betyder att jag blir halvblind och får huvudvärk. Och blir trött. Olidligt trött.

Som om det inte vore nog att jag inte ser ett skvatt så innebär även denna nästintill totala avsaknad av ljus att jag blir deppig och sitter därför och gråter floder till och med när jag tittar på komediserier som Scrubs. Carla och Turk i Scrubs gifter sig – jag gråter – Laverne i Scrubs dör – jag gråter – J.D. blir pappa – jag gråter. (Vi måste sluta sträcktitta på Scrubs)

Inte ens det faktum att vi skall flytta snart kan dra upp mig till ytan. Jag vill bara gräva ner mig i en grop, gå i ide och vakna lagom till våren. Tack, älskade, underbara Henrik som står ut med mig.

Annonser

Stugan är röd och julfin i metertjock snö. Henrik förfryser näsan. 21 december 2010

Posted by Emma Kastell in Ute.
add a comment

Det har varit och är fortfarande den värsta vintern i mannaminne. I natt snöade det ytterligare en decimeter och jag har aldrig sett så mycket snö. I stan ligger temperaturen på minus 10 grader och vi beslutade oss därför för att kolla upp temperaturen vid stugan. Där är det alltid några grader kallare än i stan.

20 minusgrader?! Det kan väl ändå inte stämma! Vi betraktade staplarna på datorn en stund och konstaterade sedan att det här måste kontrolleras. På med termobyxor och mössa, termos med varm choklad i en påse och frysta lussekatter och sedan bar det av.

Vägarna var glashala och vi fick parkera bilen mitt på parkeringen istället för att köra in den på vår parkeringsplats. Månen såg hel ut och lyste upp himlen och snön så pass mycket att ficklampan var överflödig. Snön gnistrade som diamanter och bilen som vi lämnade hade snökristaller på fönstren. Vi pulsade framåt i snön. Den var så djup att den nådde mig till knäna.

Det är den kallaste december på 100 år och jag har kraftiga kängor och termobyxor. Henrik har vindjacka och gymnastikdojor. Jag förstod inte hur mycket han frös förrän vi kom tillbaka till bilen efter en blixtvisit i stugan. Temperaturen hade då sjunkit till minus 23 grader och jag har aldrig varit med om sådan kyla.
Henriks näsa var vit. Vit som snön och vit som krita. Jag greps av panik.

”Aj! Varför i helvete biter du mig i näsan?!”

Jag hade sugit tag i Henriks nästipp.

”Titta i spegeln! Åh, herregud, titta i spegeln!” gastade jag och Henrik glodde i backspegeln, sedan började han skratta. Den kritvita nästippen blev långsamt blårödlila igen.

Vinterbesök i stugan 12 december 2010

Posted by Emma Kastell in Bilder, Inne.
add a comment

”Heej stugan!” ropade vi när vi besökte stugan igår. Jag har verkligen saknat den och det kändes skönt att komma ut på landet även om vägarna inte var plogade och en halv kilometer grusväg var glashal av is. Ett par meter från stugan fanns en död kattunge som nu låg kall och stelfrusen och död på grusvägen nu när snön har töat bort.

Jag skrek som en gris och sprang som en dåre när Henrik hade fått upp den på spaden och gick ett par steg emot mig. Det var nästan i klass med förra året då jag trampade på en död mus. Jag är en riktig mes! Fast Henrik är macho! Jag tjatade om den där jäkla katten och gav honom en spade och tvingade honom att ta upp den trots att han kanske egentligen inte ville. Men han gjorde det, för jag vill inte riskera att snön faller igen och katten begravs och att jag trampar på den nästa gång vi åker ut till stugan.

I trädgården låg två högar hundbajs. Det gjorde det förra året också när vi kom ut där mitt i vintern och jag retar mig på hundägarna som låter dem springa lösa och inte plockar upp bajset bara för att det är vinter.

Henrik är macho

Så här skadeglad är man när man har sprungit efter Emma några meter tillsammans med död katt.

Luftvärmepumpen fungerar fenomenalt. Det är inte så kallt i stugan och stugdoften är borta. Det luktar bara rent och det är en fröjd. Inga möss kommer heller in och det är en himla tur för annars hade jag aldrig satt min fot där igen.

Ikväll satt vi och pratade om stugan, vad vi skall göra till våren och sommaren och att vi måste kalka gräsmattan. Det känns så otroligt avlägset. I februari flyttar vi ju och jag tycker att det är otroligt spännande men också nervöst och konstigt. Då har jag ändå bott på elva olika ställen i mitt liv och vet hur det är att flytta. Henrik har flyttat en gång och det var när han flyttade hemifrån. Han är hundra gånger mer nervvrak än vad jag är. Nu skall vi bara sälja lägenheten och sedan flyter nog allt på som det skall. Allt känns så fruktansvärt overkligt.

Den 1 februari flyttar vi! 10 december 2010

Posted by Emma Kastell in Uncategorized.
add a comment

Här är ett bildspel av mäklarens bilder på vår nya lägenhet. Den 1 februari flyttar vi in:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Våren 2009 deltog vi i budgivning på ett 100 år gammalt gathus på 65 kvadratmeter, med eternittak och minimal trädgård när våra flyttdrömmar gick i kras. Jag blev arbetslös. Istället köpte Henrik vår älskade stuga och när ett år hade gått och jag hade arbete igen och vi i månader hade renoverat det där stället så stod vi inför det största beslutet någonsin: ska vi sälja stugan och flytta till hus?

Genom stugan har vi förstått allt som krävs när man bor i hus. Det är inte bara trädgård utan så mycket mer som måste fixas, lagas och renoveras. Trädgården hann vi inte ens med i somras trots att vi hade beslutat att vi skulle ordna den. Och tar man in hjälp i ett bygge eller av tjänster till ett hus är det inte säkert att det blir som man vill ändå. Vi bråkade i månader med företaget som installerade luftvärmepumpen innan vi fick rätt. Någon gång i somras konstaterade vi båda därmed att aldrig, aldrig skall vi bo i hus. Vi har stött på nog med problem för att förstå att ett hus som är dubbelt så stort som vår lilla stuga kräver så mycket mer.

Så började vi gå på lägenhetsvisningar igen. Innan vi köpte stugan var lägenhets- radhus- och villavisningar vårt enda helgnöje. Det slutade vi helt med när vi hade stugan och vi istället började fundera på vattenpump och vi köpte luftvärmepump och Henrik krälade på krypvinden och isolerade med glasull tills han var alldeles flammig över hela kroppen. Sakta men säkert började vi planera för en permanent flytt till stugan. Så blev det aldrig.

I slutet av sommaren hittade vi vår drömlägenhet centralt belägen i grannkommunen. Det är en etagelägenhet på 95 kvadratmeter, endast 4 år gammal och i samma prisklass som det lilla parhuset vi för länge sedan ville köpa. Idag känns det bra att vi inte köpte det huset. Den lägenhet som vi nu skall flytta till är den finaste, mest underbara lägenhet vi någonsin har varit och tittat på. Den är perfekt och där kommer vi att trivas i många år. Och vår älskade lilla stuga skall vi också behålla.

Därmed återuppstartar vi bloggen igen. Det är en tid av spänning och förväntan som vi har framför oss!

Bildspel sovrum 10 december 2010

Posted by Emma Kastell in Bilder, Inne, Renovering, Trädgård, Uncategorized, Ute.
add a comment

Detta bildspel kräver JavaScript.